Suttit framför Jane Eyre, den andra och avslutande delen. Ovanligt bra (tv)filmversion, trots lite tillägg (inte är mr Rochester något slags etymolog i boken) och överhoppningar - att få en roman exakt skildrad som tv-serie ska man nog inte vänta sig. Men det lyckades ju nästintill med bbc-serien Pride and prejudice från 1995.
Det finns vissa böcker man aldrig tröttnar på och kan läsa om och om igen, och vi är nog många många som återvänder till både Jane Eyre och Wuthering Heights. Jag läser om s k flickböcker regelbundet också, de riktigt bra: Anne på Grönkulla, Sju syskon och några till. De flesta klart underskattade, antagligen pga epitetet flickbok. Märkvärdigt och retfullt.
Annan underhållande omläsning kan vara Wodehouse, eller Agatha Christie. En fördel med att man blir äldre och minnet dimmigare är att man hinner glömma vem som gjorde det, och så är boken lika spännande som när man läste den första gången.
Jag måste läsa så mycket tråkigt "i tjänsten" och så ska man läsa 2 dagstidningar, och så en och annan webbtidning så ibland uppstår stunder när man nästan kan sätta sig med en Fembok för att få total verklighetsflykt. Att smyga på bovar i gummiskor, med chokladkakor och ficklampor - och rep! - i fickorna, att jubla över kokerskans dignande lunchbord eller picknickskorgens innehåll. allt detta har ännu en viss tjusning. Konstigt nog, barnen var rätt osympatiska vill jag minnas.
Nån som har läst om Edith Nesbit på senaste tiden? Borde göra det. En av de första fantasyförfattarna, bland annat.En dam på barnens (och socialismens) sida.